I mathimlen

Om det finns någon slags mellanlandning i buddhismens pånyttfödelser, och den mellanlandningen är en himmel med enbart thaimat, kan jag börja fundera på en övergång från ateismen till buddhismen.
Jag är totalt såld. Efter två dagar här vill jag aldrig äta annan mat och jag tycker helt plötsligt synd om alla (inklusive mig själv) som tror eller trott att det är thaimat man köper med sig hem till TV-soffan då och då.
Ser man till matkultur har vi nog peakat tidigt med tanke på att nästa land är Nya Zeeland som väl inte riktigt har samma känsla av att man åker dit för matens skull...

Igår gav vi oss ut på skytrain-runda. Först till Victory Monument som ståtade mitt i en av de rörigaste rondeller jag någonsin sett. Och sedan blev det promenad mot shoppingcentret MBK där vi nog var riktigt tidiga, för det var inte alls trångt mellan basarhytterna. Dessutom kan jag nog räkna på en halv hand hur många som överhuvudtaget hälsade på oss, vilket för min del bara är skönt. Hade det varit i t.ex. Turkland hade vi väl blivit inkastade överallt och inte alls stått ut så länge.
Angående shopping hade man kunnat gå lös på både det ena och det andra, men det blev ett par sköna haremsbyxor (saknade för tillfället mjukisbyxor som inte tar plats i min garderob).

Vidare i matens tecken hamnade vi på lunch i shoppingcentret, på ett ställe där man köpte kuponger till en viss summa vid ingången och sedan gick runt bland maten och handlade för kupongerna. Smidigt när man tänker efter. Och det övergår fortfarande mitt förstånd hur något så gott kan kosta så lite. Gemensam kostnad för lunchen var 140 baht, och på kvällarna tycks vi ligga på ca 250 baht (ca 6€), men då ingår en stor öl till maten :-)

På vägen hem igår kväll avnjöt jag även någonting jag aldrig trodde att jag skulle få surpla i mig - mjölk direkt från en nyöppnad kokosnöt!