Dagen började lugnt med frukost på hotellet, lite läsande och slappande, lunch på bargatan och sedan hade vi eftermiddagstur i Batmobil-tuk-tuken. Vi blev upphämtade kl två av vår trogne chaufför för vår sista dag bland templen, och första stoppet idag var inte direkt utanför ett stenbygge, utan följande:
Trevligt sätt att börja sista rundturen ;-)
Sedan for vi till ett område som vi bara passerat tidigare, på vägen mellan Ta Prohm (Tomb Raider-templet) och Angkor Wat. Där gick vi först en vandring kring den "byggda" sjön Sras Srang, som tidigare ståtat med ett trätempel i mitten av sjön. Av detta såg man dock ingenting idag.
Sedan var det mer tempel i form av Banteay Kdei, som var ganska inrasat och i stora stenhögar, men nog kunde man se vad det en gång varit.
Jag vet inte om det är för att man varit där två dagar innan, eller om försäljarna var värre idag än vanligt. Nog har man hunnit tröttna på "buy water, sir", "buy postcard lady, only one dollar", men idag var det inte många som gav sig efter första nej-tacket. Och sedan är de asiatiska nasala rösterna något som mitt huvud aldrig har kunnat hantera. Det måste vara på någon våglängd som mina öron inte fixar... Att det sedan är flest (?) barn som håller till vid utgångarna från de olika templen tar liksom lite på en på något sätt. De låter så sorgsna och säger "please" och följer en långa sträckor innan de ger upp.
Det känns liksom inte bra...
Hur som. Avslutningen på dagen var att återvända till platsen där vi en gång började - Angkor Wat. Det var en större skara än när vi var där senast (som väntat) och man kunde få riktigt fina kort i eftermiddagsljuset.
Vi gick in och igenom och upp i högsta tornet (dit vi inte kommit tidigare eftersom min sarong var en scarf), och sedan avslutade vi med lite fotostopp vid vykortsvyn framför den norra sjön.
Vykort - nu med skymt av renoveringsobjekt...
Vi stannade inte helt till solnedgången, vi tog bara in de fina färgerna som började märkas och så for vi hemåt för välbehövlig dusch.
Ikväll hade Lauri på förslag att vi skulle leta efter steak house, så det gjorde vi. Han hade hittat en med väldigt fina omnämnanden på tripadvisor, och vi har sett och gått förbi den, så den fick det bli.
Och. Herre. Min. Je.
Vi beställde varsin "cambodian tenderloin steak, medium" och en stor öl. Mummamummamumma... Här snackar vi perfekt. Här snackar vi El Mesón-klass på steken. Så där perfekt som det blir när svampsåsen blandas med blodet som sipprar och man riktigt hör hur kossan säger muu när man sätter gaffeln i den. (Jo, jag är lite märklig när det kommer till kött.) Det var något av det mest gudomliga jag ätit. För den lägsta prissumman jag någonsin betalat för en biffstek.
Efter det - bara för att jag vet att skulle ångra mig om jag åkte härifrån utan att ha provat, och för att jag var i något slags euforiskt tillstånd efter maten - satte jag mig i en av de otaliga stolarna på gatan och tog en 30 minuters fotmassage. Avslutningsvis med lite nacke, rygg och armar också. 3 jäkla dollar. 3!
Under den tiden hann Lauri sitta i baren bredvid och dricka 2 öl. Win-win-situation? Skulle nog säga det :-)
Så summering av dagen:
Ballong, tempel, ljuv musik i munnen och mintluktande oljor på fötterna.
Man kan ju ha det sämre...
No comments:
Post a Comment