Söderut

Idag har vi dragit söderut och lämnat Kai Bae-området bakom oss för nu. Just nu befinner vi oss vid den lilla fiskebyn Bang Bao alldeles vid södra spetsen på ön. Den sydvästra spetsen ska kanske tilläggas.
Vi har inte varit så superimponerade av första området här faktiskt. Litet och inte så exploaterat som andra ställen, visst, men ändå hittar man en och annan restaurang som man vill springa så fort man ser...

Och så det värsta: ryssarna. Jag vet inte hur jag ska säga detta utan att låta rasistisk (eller vad man nu är i detta fallet), men vi tycker helt enkelt inte om dem. De är högljudda, tar plats, har konstiga krav när de beställer mat och de pratar med personal på restauranger som om personalen är precis kollikock. När det i själva verket ofta är så att personalen pratar bättre engelska än ryssarna.
I Kai Bae svämmade det över av dom. Just på vår sida om den här byn är det ganska lugnt.

Efter frukost i morse packade vi igen väskorna och tog det lilla lugna ett par timmar, innan vi vinkade in en taxi som tog oss hela vägen till dörren på Cliff Cottage, där vi bokat tre nätter.

Väl där är det överfullt och vi blir istället satta på grannhotellet.
Jahas.
Alldeles bredvid, så läget är detsamma. Förutom att det inte är det. Det jag verkligen såg fram emot på det egentliga hotellet var utsikten från "loungen", och kanske en liten soluppgång om man är tidigt vaken någon morgon.
Här är hela bygget åt öster och träden är i vägen för en grann soluppgång, restaurang finns inte och - det värsta av allt - sängen är det absolut värsta jag varit med om. Och då har jag ändå inte legat i den ännu, utan bara suttit. Ungefär som att sova liggandes på det där sätet i minibussen som skinkorna domnade av, förväntar jag mig. Har funderat hela dagen på hur jag ska lyckas somna ikväll...

Efter att vi lastat av väskorna gick vi i alla fall en tur in till byn och piren för lite lunch, som intogs på en restaurang byggd på pålar i vattnet - liksom alla hostels, butiker och restauranger på piren. Mysigt med kluckande vatten runtomkring ju!
Efteråt försökte vi hänga på vår lilla terass en stund, men läs-och mysfaktorn är inte så hög eftersom stolarna är hårda köksstolar i trä. Så vi vandrade tillbaka till bungalowsen som vi egentligen bokat, pratade med supertrevlige ägaren Shaun som förklarade situationen med överbokningen och välkomnade oss att hänga hos dem så mycket vi ville.
Vilket ledde till hammock, solnedgång som jag tänkt mig, vågsvall och kvällsmat - och ett par öl ;-)

Utsikt från hammocken :-)