Efter att ha varit hemma ett par veckor mestadels fint vårväder kanske det är dags för en liten summering av det vi har varit med om, som en liten avslutning.
6.5.13
18.4.13
Sista dagen
Sista dagen i Lima. Sista dagen i Peru. Sista dagen på resan. Och ska jag vara ärlig så var det än så länge jobbigare att lämna Nya Zeeland än att åka hem till Norden.
15.4.13
Nazca ja Paracas
Matkan loppu alkaa jo häämöttää, enää muutama päivä jäljellä ennen kotiin paluuta. Viime päivät on vietetty Paracasin rantakaupungissa ja perjantaina tutustuttiin Nazcan kaupungin ulkopuolella oleviin geoglyfeifin.
Chill out
Är medveten om att det börjar närma sig hemresa, inte ens en vecka kvar nu. Så det är chill resten av resan. Typ.
12.4.13
Över mytomspunnen öken
Klassikerna avverkar varandra. Om man nu kan kalla dem så. Men vad annars kalla Machu Picchu och Nazca-linjerna inom loppet av ett par dagar?
10.4.13
9.4.13
Besök hos ett modernt underverk
Nu är vi tillbaka i Cuzco efter ett par dagar närmare djungeln. Fredagen började med att vi ägnade en stund åt den goda frukosten på vårt Bed & Bakery, för att sedan ta en taxi till en av "minivan-stationenerna" i Cuzco för vidare färd mot Ollantaytambo.
3.4.13
Trivsamt
Även om man nu insett att det tog en vecka innan man totalt ignorerar inkastare och inte ens säger "no gracias" längre, har vi inte tröttnat på den här stan.
1.4.13
Cuscon komeissa maisemissa
Melkein viikko on jo takana Cuscossa ja kaupunki vaikuttaa oikein mukavalta. Bussimatka ei sujunut ehkä ihan niin mukavasti kuin olisi voinut toivoa, n. 12 tuntia matkasta oli mukavaa serpentiiniä joten olo oli välillä kuin Särkänniemessä.
30.3.13
Utflykt och påsk
Det är ett ganska häftigt ställe vi har hamnat på. Gammal stad, fina vyer och smala gränder. Det är lätt att trivas, trots ganska mycket inkastare till både restauranger och spa:n. Så vi har bokat fler nätter på samma vandrarhem och ska stanna till på fredag.
26.3.13
I Anderna
Efter att ha varit turister på buss med guide i Lima, har vi nu förflyttat oss 1100-1600 km (beroende på vem man frågar) upp i Anderna och till Cuzco.
24.3.13
Tyynenmeren ylitse
Torstaina jätettiin Uusi Seelanti taakse ja lennettiin Tyynen Valtameren ylitse Etelä-Amerikkaan.
23.3.13
Dagen som aldrig var
Eller hur det nu blir... 21 mars klev vi på bussen i centrala Auckland strax före kl. 12 och var framme på vandrarhemmet i Lima på kvällen runt kl. 20. Efter en resa på 26 timmar. Snurriga i huvudet minst sagt efter att ha passerat datumgränsen.
20.3.13
Hobitteja sun muuta
Asunto-autoilu on nyt ohitse ja vietetään viimeistä päivää Uudessa Seelannissa. Huomenna lennetään Peruun jossa seikkailut jatkuvat.
16.3.13
Ultimata skryt-destinationen
"About 30% of our guests come here just to make someone at home jealous", sa vår störtsköne guide Sam på trallande glad nya zeeländska vid ingången till Hobbiton.
Jepp! Jag skriver nog upp mig på den listan, tack!
Jepp! Jag skriver nog upp mig på den listan, tack!
12.3.13
I vulkanland
På sidan 288 i Lonely Planet's Nya Zeeland-guide kan man läsa följande: "Due to its altitute, the Central Plateau has a generally cool climate, with temperatures ranging from around 3 C in winter up to a maximum of around 24 C in summer."
Hmm.
I respectfully disagree.
Hmm.
I respectfully disagree.
11.3.13
Viininmaistelua matkalla pohjoiseen
Vietimme pari yötä Blenheimissä Marlboroughn viinialueella ja yhtenä päivänä vuokrasimme polkupyörät.
8.3.13
Sauvignon Blanc & Pinot Gris
Den som beställde alla ingredienserna och satte ihop dem till den här perfekta dagen gjorde ett mycket bra jobb, vem det nu var. Vilken härligt dag, lallalalaa...
6.3.13
Reissun puoliväli
Reissua on kuusi viikkoa takana ja suunnilleen saman verran jäljellä eli puolivälissä ollaan. Paikka tällä hetkellä on nimeltään Takaka Eteläsaaren pohjoisrannikolla.
4.3.13
Längs västkusten
Det har känts att vi är lite på budget-resa de senaste dagarna. Vilket vi egentligen befinner oss i helt fel land för med tanke på hur mycket som finns här. Men det finns så mycket att ta in ändå.
Nya Zeeland är ett väldigt turistvänligt land med (förutom att människor är otroligt trevliga och hjälpsamma) promenader och fotostopp uppmärkta längs vägarna, vilket gör att vi ser otroligt mycket för endast bensinpengar. Och bara att köra omkring är ju en upplevelse i sig.
Dock hade man ju kunnat ta sig en tur med jet-boat i Queenstown när man tänker efter. Om budgeten hade legat på ett par hundra dollar per dag. Tycker jag att det är värt över 300 NZ$ att åka båt? Nä.
Tycker jag att det är värt ett par hundra att klättra i en glaciär? Hmm... Det är antagligen något man bara gör en gång i livet, men jag måste ändå svara nej... Så idag har vi gått på en egen promenad genom dalen nedanför samma glaciär istället. Kosta gratis. Fick till och med lite motion på köpet!
Idag kunde vi komma så långt som 250 meter från själva glaciären. Vilket fick mig att undra över de guidade turer som utlovar "vi tar dig 600 meter närmare än vad du kan på egen hand". Om vi var 250 ifrån och de kan komma 600 närmare, hur nära är de då?
Vi befinner oss idag alltså i Franz Josef med tillhörande glaciär ett par kilometer bort, och har således tagit oss upp längs västkusten från Queenstown. Grann biltur som vanligt med diverse olika vegetationer på vägen.
Queenstown är en mysig liten stad vid Lake Wakatipu där man som sagt kan ägna sig åt diverse adrenalinkickar. Vi nöjde oss med att ta en promenad runt Queenstown Gardens och en tur upp med gondol-liften för fin utsikt.
Campingen i Queenstown var belägen ypperligt bra mittemellan gonolen och centrum, men det är den första där vi inte riktigt har trivts. Det var koder att komma ihåg för att komma in och ut med bilen och för att komma in till toaletterna och duscharna. Duscharna kostade pengar under högsäsong och köket var stängt för städning mellan 13-15. Ursäkta, men när äter vanliga människor lunch då? På de flesta ställen vi har bott är det städning mellan 10-11 precis efter utcheckning, köket är endast stängt nattetid och koder kändes bara löjligt. Antagligen finns det anledning, men för oss betalande gäster kändes det väldigt fel. Och ganska ovälkomnande. Pretentiöst var ordet jag hade i huvudet i två dagar.
Dessutom var själva campingen en fotbollsplan, som Lauri kallade det. En stor gräsplan där man placerade ut bilar och tält tätt bredvid varandra med ett ytterst litet utrymme för egen plats utanför bilen. Andra natten vi sov där var vi totalt omringade och man kände sig lite trängd. Inte poppis när man kommer från ett ställe där man står och väntar på bussen med replängds avstånd mellan sig...
Då var det alldeles underbart att komma hit. Här bor vi i regnskogen med buskage på alla tre möjliga sidor av bilen. Fina friska omgivningar och vi kan återigen springa på toa och duscha alldeles som man behagar. Här får man till och med ett riktigt fika-bord med campingplatsen! Bilturen hit bjöd som sagt på fina vyer som man blivit bortskämd med numera, höga berg, sjöar och så småningom en strandremsa.
Idag har vi som sagt varit på gratis egenhändig promenad i dalen nedanför Franz Josef-glaciären och även om molnen hängde lågt och de blå skiftningarna i isen inte fastade på foton, var det en häftig tur.
Bland informationen i området kunde man läsa ett citat som jag tror stämmer ganska bra. Det var i stil med att "hade Franz Josef-glaciären legat i vilket annat land som helst, hade det kallats för den finaste platsen i landet". Nu är ju detta Nya Zeeland och jag vill säga att konkurrensen är stenhård.
Och för att ytterligare späda på den tidigare nämnda hemmakänslan: Efter den lilla utflykten åkte vi hem, drack kaffe med pariserbullar vi köpt på hemvägen, och gick till bastun :-)
Nya Zeeland är ett väldigt turistvänligt land med (förutom att människor är otroligt trevliga och hjälpsamma) promenader och fotostopp uppmärkta längs vägarna, vilket gör att vi ser otroligt mycket för endast bensinpengar. Och bara att köra omkring är ju en upplevelse i sig.
Dock hade man ju kunnat ta sig en tur med jet-boat i Queenstown när man tänker efter. Om budgeten hade legat på ett par hundra dollar per dag. Tycker jag att det är värt över 300 NZ$ att åka båt? Nä.
Tycker jag att det är värt ett par hundra att klättra i en glaciär? Hmm... Det är antagligen något man bara gör en gång i livet, men jag måste ändå svara nej... Så idag har vi gått på en egen promenad genom dalen nedanför samma glaciär istället. Kosta gratis. Fick till och med lite motion på köpet!
Idag kunde vi komma så långt som 250 meter från själva glaciären. Vilket fick mig att undra över de guidade turer som utlovar "vi tar dig 600 meter närmare än vad du kan på egen hand". Om vi var 250 ifrån och de kan komma 600 närmare, hur nära är de då?
Vi befinner oss idag alltså i Franz Josef med tillhörande glaciär ett par kilometer bort, och har således tagit oss upp längs västkusten från Queenstown. Grann biltur som vanligt med diverse olika vegetationer på vägen.
Queenstown är en mysig liten stad vid Lake Wakatipu där man som sagt kan ägna sig åt diverse adrenalinkickar. Vi nöjde oss med att ta en promenad runt Queenstown Gardens och en tur upp med gondol-liften för fin utsikt.
Campingen i Queenstown var belägen ypperligt bra mittemellan gonolen och centrum, men det är den första där vi inte riktigt har trivts. Det var koder att komma ihåg för att komma in och ut med bilen och för att komma in till toaletterna och duscharna. Duscharna kostade pengar under högsäsong och köket var stängt för städning mellan 13-15. Ursäkta, men när äter vanliga människor lunch då? På de flesta ställen vi har bott är det städning mellan 10-11 precis efter utcheckning, köket är endast stängt nattetid och koder kändes bara löjligt. Antagligen finns det anledning, men för oss betalande gäster kändes det väldigt fel. Och ganska ovälkomnande. Pretentiöst var ordet jag hade i huvudet i två dagar.
Dessutom var själva campingen en fotbollsplan, som Lauri kallade det. En stor gräsplan där man placerade ut bilar och tält tätt bredvid varandra med ett ytterst litet utrymme för egen plats utanför bilen. Andra natten vi sov där var vi totalt omringade och man kände sig lite trängd. Inte poppis när man kommer från ett ställe där man står och väntar på bussen med replängds avstånd mellan sig...
Då var det alldeles underbart att komma hit. Här bor vi i regnskogen med buskage på alla tre möjliga sidor av bilen. Fina friska omgivningar och vi kan återigen springa på toa och duscha alldeles som man behagar. Här får man till och med ett riktigt fika-bord med campingplatsen! Bilturen hit bjöd som sagt på fina vyer som man blivit bortskämd med numera, höga berg, sjöar och så småningom en strandremsa.
Fint väder vid Thunder Creek Falls
Idag har vi som sagt varit på gratis egenhändig promenad i dalen nedanför Franz Josef-glaciären och även om molnen hängde lågt och de blå skiftningarna i isen inte fastade på foton, var det en häftig tur.
Bland informationen i området kunde man läsa ett citat som jag tror stämmer ganska bra. Det var i stil med att "hade Franz Josef-glaciären legat i vilket annat land som helst, hade det kallats för den finaste platsen i landet". Nu är ju detta Nya Zeeland och jag vill säga att konkurrensen är stenhård.
Och för att ytterligare späda på den tidigare nämnda hemmakänslan: Efter den lilla utflykten åkte vi hem, drack kaffe med pariserbullar vi köpt på hemvägen, och gick till bastun :-)
2.3.13
Mies tuli vuonolta
Milford Soundin vuonossa käytiin pikku risteilyllä ja maisemat olivat varsin komeat.
1.3.13
Sounds of Silence
De senaste två dagarna har tillbringats i Fiordland, och körandes till och från - inklusive övernattning i - Milford Sound.
27.2.13
Maailman toisella puolen
Aikaero Suomeen 11 tuntia ja matkaa Tampereelle n. 15000km. Kovin paljoa kauemmaksi ei pääse.
24.2.13
Man ska ha husvagn
Fast det har vi ju inte. Vi har ju faktiskt en campervan. Men egentligen, vad är skillnaden? Vandra bort och fram till toalett, dusch och kök. Fattas bara en liten tax i blå overall.
23.2.13
Tien päällä taas
Viimeisimmästä postauksesta ei ole montaa päivää mutta paljon on kerennyt tapahtumaan ja aika monta kilometriä tullut mittariin.
21.2.13
Hemma på andra sidan världen
Så känns det efter en dags strosande i Christchurch. Om inte annat för att temperaturen är behaglig som en junidag. Bokstavligt talat.
19.2.13
17.2.13
Kunde inte låta bli...
Eftersom man är solnedgångsfreak har kameran gått varm mellan kl 16-18 i dagarna två.
16.2.13
15.2.13
Hälsning från hyddan
Här sitter jag och slåss med myggen vid vår hydda och ska bara kort skryta med vad vi har haft för oss de senaste dagarna.
12.2.13
Det blir inte alltid som man tänkt sig...
Kortaste flytten hittills. Tror att vi kan se vår gamla bungalow från fönstret, bara på andra sidan viken. Men billigt att förflytta sig, bara att plocka på sig väskorna och börja promenera ;-)
9.2.13
Söderut
Idag har vi dragit söderut och lämnat Kai Bae-området bakom oss för nu. Just nu befinner vi oss vid den lilla fiskebyn Bang Bao alldeles vid södra spetsen på ön. Den sydvästra spetsen ska kanske tilläggas.
7.2.13
Själv är bäste dräng?
Då har vi flyttat på oss igen. Och slutligen fick mina märkliga förväntningar på transport och service i den här delen av världen svar på tal. För att göra en lång historia kort - de tar dig kanske från A till B, men ska det bli ordning på det, gör det själv!
Kambodzan tähteet ja paluu Thaimaahan
Reilu viikko Siem Reapissa oli meille juuri sopiva. Tässä vielä viimeiset tunnelmat Kambodzasta ja kertomus karmeasta matkapäivästä.
4.2.13
Surrealistisk dag
Kommer lägga mig ikväll med den känslan i kroppen. Att en dag som den här liksom inte finns.
2.2.13
Bland mera stock och sten
Igår var det vilodag från templen. Vi hade hittat en restaurang med pool som man hade gratis tillträde till bara man beställde lite mat. Så där tillbringade vi gårdagen.
31.1.13
BBQ & Tomb Raider
De första två dagarna i Kambodja har varit vilodagar, eller ja, den första räknas väl som resedag även om vi var framme och incheckade kl 14.
Siem Reap ja Angkor Wat, Kambodza
Rajan yli päästiin Thaimaasta Kambodzaan ja nyt ollaan Siem Reapin kaupungissa Angkor Watin -temppelipuiston ulkopuolella.
29.1.13
28.1.13
Vid gränsen
Igår hade vi nog vår första riktiga "slapp-dag" där vi inte gjorde någonting, utan drog oss med frukosten länge, låg och läste och tog det lugnt.
Matkalla Kambodzaan
Bangkok jäi tänään taakse ja suuntana on reissun seuraava etappi, eli Kambodza, Siem Reap ja Angkor Wat.
26.1.13
Backpacker- och parkliv
Igår var det flyttdag. Efter de tre nätterna vi hade bokat på första hotellet, hade vi hittat ett nytt och gjorde det enkelt för oss och tog flyttlass med taxi igår. På sätt och vis är det fortfarande samma sida stan, men inte samma område.
24.1.13
"Måsten" i Bangkok
Turistina Bangkokissa
Tänään vietettiin päivä turisteina ja käytiin kuninkaan palatsialuetta katsomassa sekä poikettiin tutustumassa reppureissughetto Khao San roadiin.
I mathimlen
Om det finns någon slags mellanlandning i buddhismens pånyttfödelser, och den mellanlandningen är en himmel med enbart thaimat, kan jag börja fundera på en övergång från ateismen till buddhismen.
23.1.13
22.1.13
Första dagen på resande fot
Efter ungefär 26 timmar på resande fot - eller något åt det hållet - tog jag för första gången mark i Thailand.
20.1.13
Lähtötunnelmia
Huomenna on vihdoin aika lähteä reissuun. Hieman yllättäen (?) stressitaso on todella matala koska asioita on järjestellyt jo useamman kuukauden. Mitään ei ole jäänyt viime tippaan ja kaikki näyttää hyvältä.
19.1.13
Nedräkning?
Med bokstavligt talat ett par dagar kvar till take off har vi prickat av fler saker på listan.
12.1.13
Kinesiskt nyår
Jag har hört att firande av kinesiskt nyår ska vara speciellt. Och faktiskt kommer vi befinna oss i Thailand när detta infaller för 2013.
1.1.13
Nu är vi på banan igen
Efter en fin semestervecka "hemma" på Teneriffa, julfirande för min del i Sverige, nedpackande av lägenheten i flyttlådor och slutlig flytt, känns det som att planerna för den lilla resan kan återupptas.
Subscribe to:
Posts (Atom)